besvikelsen när man väntar enda till 10.23 för att vara säker på att veckans horoskop verkligen är uppdaterat och det ändå inte är det.

-L

Lång och skön sovmorgon behövdes imorse innan jag tog cykeln bland de gula löven till L i stan. Lite lunch, prat och en sväng på stan stod det möten på schemat. Några timmar senare befann jag mig på Friskis och Svettis och ett litet åskmoln hade jag förvandlats till. Det är jag dålig på, att låtsas vara något jag inte är. Jonna sa direkt när hon såg mig "jag såg direkt att oj idag var Lovisa arg" och ja, att utstråla en falsk glädje kan vara ett alternativ eller så ser människor rakt igenom det på klistrade leendet och de tomma ögonen som försöker hitta något att glittra för igen. Men träningstid blev glädjetid och med mat i magen bestämde jag mig för en natt i stan hos L&A, mys!

-L

Utsliten efter en hård helg ligger jag under mitt duntäcke i väntan på att L ska vakna. Efter jobb på väla i fredags bar det in till Wallmans på personalfest med trampolin. En fantastiskt bra föreställning (om det nu kunde bli nått annat med massor av kända 80tals hits?) blandat med god mat och trevliga kollegor och mängder med vin så ville humöret vidare medans kroppen längtade efter sängen. Träffade några andra kända ansikten och begav oss vidare mot helsing. Riktigt bra ställe, goda drinkar och några timmar för sent styrde taxin mot donken och ängelholm. Tidigt som vanligt slog jag upp ögonen och började så smått ångra de där sista drinkarna under småtimmarna. Jag & L regerade på jobbet iallafall och det var minst sagt två urtrötta tjejer som däckade på sofforna på plommonvägen efteråt. Det stod Vinkväll hos J på schemat och fina tjejer, ännu mer vin och god mat gjorde lördagskvällen hellyckad. Någon timme på bahnhof hann dets också med innan jag började ladda om för jobb i morse. Och nu.. nu är jag så trött jag kan bli, halsen och förkylningen säger stop för en utekväll till och istället myser jag till det med bästa L & banan&choklad-paj! ♥

-L

Höstrusket har tagit över kära Ängelholm och blåsten vänder snabbt och lätt frisyren till det sämre. Det är en röd sol som visar sig mellan de glesa trädkrokarna om kvällarna och allt är sådär sagolikt höstigt. På stan springer folk med handen mellan brösten för att försöka hålla ihop den lite för tunna jackan och halsduken på plats. Människor har sin egna värld om hösten. Blickarna är tomma och långt framme i julstöket eller på skidsemestern i februari. Många ser inga skäl till att delta i höstrusket. Vad får man tillbaka av att dansa i höstlövsdansen på trottarerna eller de regniga minuterna på motorvägen. Allt man drar förbi känns sådär löjligt oviktigt och dystert. Många försöker sysselsätta sig med annat, sitta över några timmar på jobb för att ha något extra att klaga på. Eller reta sig på den där bilkön och vägarbetena utanför stan. Varför är alla småting så mycket värre på hösten? De där ilandsproblemen blir plötsligt vardagliga jätteproblem som vi alla går och sjunker i. Mitt i den där höstcirkeln finner jag inspiration. Jag försöker att vara den som ser höstsolen som en bonus. Regnet på motorvägen som en chans att bara sitta och tänka, låta lars winnerbäck stå för orden och vindrutetorkarna för regnet. Och i höstlövsdansen på trottoarerna sätter jag igång "walking on sunshines" på högsta volym och ler säkert sådär löjligt solglatt som ingen får göra om hösten. Och kanske är det någon som får sig ett leende. Jag jobbar och jobbar, extratimmar och roliga projekt som jag själv dragit igång. För att jobba faktiskt är väldigt roligt, med rtt inställning. Jag tror vi behöver bli stolta över oss själva ibland för att må bra. För att fortsätta vilja kämpa och drömma. Och inte minst är det viktigt om hösten, när vi redan sjunker av tanken på bruna lövhögar och känner hur kappan måste vändas efter vinden. Det är i det där höstrusket vi ska kasta löven omkring oss av glädje och vilja av att göra det bästa av den. För oss och för dem som fick springa till bussen och som likt förbaskat missade den eller den som glömt paraplyet på väg hem från jobbet och hade kunnat göra allt för några varma solstrålar.
Du kan vara den solstrålen.

-L

fina vänner, tacos i mängder, cup cakes, mjölkchoklad, chips med dipp, blandgodis, gräddbullar, 15 m2 sovyta, massor med kuddar, sex and the city och pyjamas! - enligt mig en välbehövlig supermysig lördagskväll!
det hela avrundades med sconesfrukost i finrummet innan några av oss styrde vidare mot ullared!
tack för en toppen-helg!

-L

-L

Nu är jag tillbaka i vardagen igen. Saker och ting är sig likt och jag gör allt för att uppskatta det. Mysiga timmar med fina vänner, hel dag med L, strosande på stan, härlig frisk luft och några små planeringar i kalendern. Den fylls bara med mer och mer för varje dag och nu för en gång skull har jag verkligen haft tid att skriva in. Idag var det fredagsmys i all ära. God frukost med mamma, häng med L och äppelpajs-fika med L & Filippa. Kvällen gjorde sig fint ute i björkhagen med mosters skatt som bara växer och växer, pommes frites, lövbiff och bea, en rätt så nostalgisk fredagsmåltid faktiskt! Imorgon är jag åter på jobb och där efter ska flaskorna öppnas, musiken höjas och glädjen sprudla! Jag ler av bara tanken.

Jag är ingen receptföljare och undrar nog senast jag följde ett recept, med min otroliga beslutsångest kan jag aldrig bestämma vilket kladdkakerecept jag ska ta, vilket äppelpajsrecept eller vad jag nu tänkt baka. Det brukar bli en blandad kompott som senare blir till L's special och idag tänkte jag bjuda på ett sådant,

L's knäckiga äppelpaj!

3-4 tunt skivade äpplen, antalet beror ju på hur stora och hur mycket äpple man föredrar
Kanel efter behag!
120 g smält smör
3 dl havregryn
1 dl socker, jag brukar använda lite råsocker och lite vanligt
½ dl ljus sirap
1 dl mjöl

Smörj en pajform och fördela äppleskivorna i formen. Strö på kanel efter behag. Blanda sedan övriga ingredienser i en bunke och häll sedan över äpplena. o strö på ännu lite kanel... Grädda i ugnen i ca 25 minuter på 175 grader! Lätt som en plätt! med engelholms glass gammeldagsvaniljglass till så är du verkligen hemma!

-L

1 oktober och det är väl bara för mig att inse att hösten faktiskt är här för att stanna. Jag tycks tycka att hösten faktiskt är väldigt mysig i år. De rödgula löven på träden som sakta träffar marken, asfaltvägarna som är sådär alldeles grå och på sina ställen dansar löven på marken. De röda kinderna på barnen på lekparken och de stora halsdukarna som jag är helt tokförälskad i. Kanske har jag bara insett att det bara är att acceptera hösten och göra det bästa av den. För visst krävs det en utdragen övergång från de varma sommarkvällarna vid havet till de kalla vita vinterlandet som gärna får täcka skåne några månader. Då får man ju chansen att längta. Nu är det iallafall äntligen helg! Så tänkte iallafall de flesta av er igår när klockan närmade sig 16.00. För mig var det väl ingen vidare förändrig, ledig som ledig. Men det är ändå något speciellt med fredagseftermiddagen. Jag såg framemot att laga tacos igår kväll även om det var tredje gången denna veckan. Det var mysigt att sitta med en centerrulle framför skavlan och ena ögat på facebook på kvällen. Efter en lugn lördagsmorgon (varför skulle den inte vara lugn egentligen?) sitter jag fortfarande i mitt pumaställ med lite idolrespriser på tvn. Har suttit uppslugad av min bok hela förmiddagen som jag stolt läser. Min första bok som jag faktiskt läser. det känns bra. Snart kallar duschen och därefter ska jag så smått bege mig mot spartas arena för lite norskt hockeyderby, sparta - stjernen!


-L