syskonskaran har varit återförenade i Jönköping och jag är nu fulltankad med mat, kärlek och hemlängtan. Det är inte från man får smaka på hur allt var förr igen som man längtar hem till plommonvägen där inget gräs är grönare på andra sidan och där inga människor går att hitta någonstans. Jag är iallafall lyckligt lottad med min fantastiska familj. Och jag saknar er, varje dag.
Tänk att det är mina(våra) fantastiska barn!Jordens underverk!