Har haft en hektisk vecka i form av massor av plugg, träning och snökaos. Igår var jag studentambassadör i Alingsås för första gången och när jag satt i bilen på väg tillbaka till Jönköping med tre helt okända studenter satt jag och tänkte på att vi egentligen inte vetat om varandra tidigare, vi var från fyra olika städer, gick på fyra olika skolor och umgicks i fyra olika gäng. Vår historia var okänd och det enda vi hade var sex timmar tillsammans. 4 timmar i bil och 2 timmar i vår monter. Det krävs några samtalsämne för att man ska överleva och på något vis kom det så naturligt hos alla. Vi alla pratade, sjöng och skojade i bilen som att vi känt varandra förut. Ändå hade vi bara blivit slumpmässigt placerade i samma bil. Skrämmande tycker vissa men detta är något jag är så enormt tacksam över, att hela tiden hamna i situationer jag förut aldrig känts vid och varit ovetande om och sedan bli tvungen att göra det bästa av det. Det är en av de sakerna jag lärt mig sen jag började plugga, att aldrig döma andra människor. Jag ser numera alltid till att skaffa mig en egen uppfattning och ge alla människor en chans. Och tack vare det har jag nu också vunnit tre nya leenden som jag förut aldrig ens lagt märke till, tre nya "hej" att besvara och en egoboost över att man kan så mycket mer än man tror. Och att vara studentambassadör vinner alla på.