Jobbar på en ny design till bloggen, går otroligt sakta men iallafall framåt. Började ny kurs igår, massmedier.. Verkar ungefär lika intressant som det låter så jag sysselsätter mig gärna med annat.. Som att gå på föredrag om nätverk & kontakter, eller fikar, eller lär mig skriva ett rätt CV, blir bjuden på gratis lunch eller helt enkelt taggar inför veckans viktiga happenings. Ikväll slår akademiiin upp dörrarna med dunder och brak och vi fyller glasen med vin! Imorgon är jag ledig och ska komma i form med pluggandet tänkte jag. Ska försöka hinna med ett föredrag om anställningsintervjuer med om inte natten blir allt för lång ikväll. På fredag styr L&L hemåt igen för mysigheter och höstfest!

 

Där hade ni min vecka. Vi syns!

 

 

Och så var det det här med regnet, måste ju bara klaga lite till. Det har verkligen inte varit en regnfri dag sen jag flytta hit. Inte en enda. Och varenda gång jag övervägt att cykla till skolan fast jag nästan varit påväg till bussen så börjar det alltid regna när jag ska hem. varje gång. Och idag var inget undantag. Glad för mina gummistövlar är jag iallafall.

 

 

och jag älskar det! ♥

 

 

 

 

En fullproppad helg har gått av stapeln nere i Atown. Kvällar med fina vänner och dagar på jobb och tid med familjen. Precis som en helg ska vara. En fördel att bara vara hemma ibland är att tiden blir så effektiv där hemma. Många man vill träffa, mycket att göra och prioritera och tiden räcker ibland inte till hur man än pusslar ihop det. Men jag är glad för att ha hunnit ha en riktig myskväll på plommon, träffat kära farfar, druckit vin med tjejerna, ätit frukostbullar en lördagsmorgon, sett vårt fina nya kök, bakat, tacokväll, scones, B&J, ett kärt återseende och så massor med choklad såklart. Känns som fokus har varit mat denna helgen. Och jag checkade snabbt av alla mina cravings; Frukostbullar, tacos, scones, B&J och choklad. Sen att jag tryckt i mig 600 g choklad sen i onsdags var kanske en överdrift. Bättring denna veckan!

 

Nu sitter jag på bussen norrut med Jonna på tråden och har precis lagt upp höstens budget. Det där med budget är kul. Ännu roligare om man lyckas hålla dem. Imorgon kommer CSN:et och jag undrar om jag någongång längtat så mycket till den 25e som denna gången...Kan det vara så att de där 27,46 kronorna på kontot också börjar ta slut..?

Försökte komma på vad jag hade i kylen där uppe och insåg att chili con carne var det enda. Och om jag säger som så, jag har ätit chili con carne hela september...Vi får helt enkelt se vad mina 27,46 kronor går till!

 

Ha en fin måndag!

 

 

 

 

Jag vet inte vad det är med mig och ungdomar i 12-16årsåldern. Vi klickar liksom inte. Inte alls faktiskt. Inte nog med att en snorunge snott min mobil så träffade jag på ett gäng idioter på buss-stationen också. Egentligen tycker jag synd om dem, att inte hitta sig själva utan att göra sig till. Några ungdomar satt och hängde på buss-stationen och käkade klubbor och drack cola och jag suckade lite för mig själv. De pratade på tok för högt och att den ena tjejen inte haft mens på 6 månader vet nog hela jönköping om,och att de hatade sin kompis Sara i klassen kan inte heller någon missat."asså vi måste fixa cigg, rasse är fan skyldig mig hur många som helst" "pallar inte hur f.u.l.l jag var i lördags, däckade fan på mackes toalett" "shit så nice att vi skolkar idag asså, mamma får bara inte veta ngt för isf får ja inte min nya iphone" (det var säkert din kompis som snodde min tänkte jag givetvis). Framför mig ser jag typ 8 spottlobbor på golvet och ser den ena tjejen göra sig redo för en till. Vi sitter alltså inomhus. Behöver jag säga att jag kokade?! Jag frågade mig själv hur gammal jag egentligen har blivit och ja, 21 men det spelar väl ingen roll. Jag är ju barnslig jag med, jämt. Men det är stor skillnad att ha barnasinnet kvar än tonårsfasonerna. Kände mig som en surtant där bägaren alldeles alldeles snart rann över och det gjorde den också. De börjar "spotta prick" på en pelare inne på centralen. Och där var mitt tålamod slut. "Ni skulle inte kunna fortsätta med det där ute eller hemma kanske...?" sa jag. Och oj vad förvånade dem blev, där satt jag osminkad med en rosa datorväska utan en iphone och sa till dem. De slutade och tog sitt pick och pack och gick. Förutom sina 7 tomma colaburkar givetvis. Egentligen hade jag velat skrika det efter dem, och att de kunde börja torka golvet också men jag var tyst. De gick lite flinande där ifrån och jag var mer än nöjd över ett lite tystare område. En tant kom och satte sig och jag sken upp som en sol. Nöjd med en tant tänkte jag då. Hur gammal är jag egentligen!?

 

Det är väl en mognadsak, att inse att samhället är lika mycket mitt som ditt. Att man ger och tar. Men alla har ju haft tonåren och varit där någongång, på något vis, sen att jag inte skolkade och lurade mina föräldrar på en iphone och spottade inomhus är en annan femma. Jag är iallafall så himla glad att den tiden är förbi och jag ser inte framemot att ha barn i den åldern. Inte alls. Jag har hellre ett gäng snoriga frågvisa 4 åringar springandes runt benen som sprider så mycket glädje genom att bara finnas till. Där var det sagt. Jag ska alltså inte bli lärare på högstadiet.

 

 

 

Ibland är det svårt att hitta den där gnistan. Det där lilla extra som gör vardagen lite ljusare. Människor går i gummistövlar och löven faller ner på den blöta asfalten. Bussarna är fullare än vanligt, leendena tristare och det är mörkt innan halvåtta-nyheterna hunnit sluta. Ett tecken på höst. Eller snarare en bekräftelse att den faktiskt är här på riktigt. Jag hinner alltid med att tappa mig själv några sekunder under hösten. När jag sitter på bussen på väg någonstans eller när jag bara låter alla de där höstliga tecknena ta över mig. Jag vet inte vart jag ska börja leta efter ljuset. Det finns liksom inte där alltid. Förut skyllde jag på att jag behövde något nytt, något annorlunda, en kick av något slag. Nu står jag här med 3 år framför mig på en ny skola, i en ny stad med massor av härliga nya vänner, som är jag så himla glad att jag hittat. Något nytt och annorlunda. Ändå tappar jag mig ibland. Hoppet, livskvalitén eller glädjen i allt det där vardagliga. Meningslöshet. Det känns lika förbaskat hopplöst när hösten tränger sig på och de där sommarkvällarna tinat bort i vilket fall. Jackan känns för kall och skyltfönsterna börjar fyllas med dystra färger. Jag har smakat två nya marabou-sorter och när jag tänker efter känns det bara löjligt hur glad jag är för det. Det vita kan egentligen jämföras med mig och hösten. Marabou vit har en slags chokladliknande konstistens men den är ändå inte riktigt där. Och jag är inte riktigt här. Dåligt exempel, men smaka chokladet så kanske ni förstår. Idag är en sån kväll jag längtar hem till björkhagen och en bra film, eller Jonnas lägenhet med en flaska rött. Jag längtar efter öppna landskap eller ett vimmel fyllt av kända leenden. Något vanligt, jag behöver något som bekräftar att det finns kvar så jag kan börha uppskatta tjocka tröjor och snörkängor, sena eftermiddagar på ett café och filmkvällar om vardagarna, trots att löven dansar höstdans i dunkelhallabacken hela dagen.

 

 

 

 

Man äter ett päron tills det är helt slut. Börjar tugga i sig kärnhuset. Det funkar. Till sist finns bara pinnen och den lilla snoffsen kvar längst ner. Inser att det är en bit till papperskorgen. Tuggar i sig pinnen. drar med tänderna för att skala den. Sen är det bara snoffsen kvar. Tänker att "Jag reser mig ju inte för den här lilla lilla saken". Äter den med. Nej men jag är inte alls lat.

 

Nu finns det säkert någon av er som tänker. "hon har inte svarat på mitt sms.." Nä. just det. och det finns en jävla anledning till det.

 

Vet inte riktigt om jag har rätt humör till att texta ner allt men jag ger väl det ett försök. En sak jag kommit till insikt med iallafall är att det finns verkligen människor till allt, varenda liten jävla skitsak finns det någon ynka liten människa till. Fint ibland, förbannat jävla hemskt ibland.

 

Och igår var det ett hemskt litet yngel jag stötte på vid rådhusparken. Tänkte när jag kom "stackars lille kille att ta bussen alldeles själv". Slog mig ner ett tag bredvid honom och råkade sparka till min väska så mina nyhandlade morötter trillade ut. Det är väl fan. morötterna kostade 4 kronor, 4 ynka kronor och så skulle jag ändå plocka upp dom, såklart. Tog ungefär 3 sekunder. Satte mig tillrätta igen och ser att den lilla killen trycker sig in på bussen som just håller på att köra. "Stackare, han visste inte vilken buss han skulle med" tänkte jag igen. Tills jag ska ta tag i min mobil jag lagt vid min ficka under de 3 sekunder jag plockade upp morötterna på. Borta. putsväck och en piss i missisippi eller va fan man säger. Panik och skriker att han tagit min mobil och en gubbe bara "Ja, han höll i en vit Iphone". Kastade min dator som den inte alls hade något värde (kära hemtenta jag är så glad du finns kvar) och väska och sprang efter bussen.

 

Boxade mig in på en buss som visade sig vara FEL buss. Så klart. Boxade mig av bussen och hade såklart tappat tid. Kände mig som en idiot i gummistövlar, som om jag jagade ett guldkorn i sanden ungefär. I regnjacka också dessutom. I ren hysteri fann jag en mobil och ringde pappa och L tills jag insåg att jag kastat datorn i en helt annan busskur och fick genast rusa ditåt med elefanttårar sprutandes. Tanken hann ju slå mig: Killen har ju säkert gått av där bak på bussen och sen tagit min dator också och nu har jag inte ens en jävla hemtenta eller ngt ALLS. Men där stod en snäll tjej som samlat ihop mina utspridda saker och väntade. Ringde polisen och var allmänt kaosig till det gick upp för mig att "vad gör jag nu". Ingen mobil. Inga nummer. Ingen husnyckel. Inga pengar. Ingen vän. Stod och beklagade mig för tjejen tills jag insåg hur sorglig jag lät att jag inte hade någon att gå hem till. Men det var ju sant. Jag hittar ju inte hem till någon och hon hade inte internet på sin mobil. Linnea var utanför räckavstånd och husnycklen hade hon. Charlie, räddaren i nöden fick ta emot mig o med tak över huvudet och lite lugnande ord fick jag allt polisanmält och spärrat.

 

Kvällen avslutade jag okontaktbar med tjejerna hos Clara, hur mysigt som helst trots mitt bristande humör. Samlade kraft dagen efter för att bege mig upp i stekande sol för dunkellhallabacken med gummistövlar. Spillde en kopp kaffe över mig vilket resulterade i att jag fick cykla två gånger upp istället. Kanon. Dagen idag har bestått av mer sörjande och det är kanske sorgligt att säga hur beroende man är av sin elektroniska pryl. Men så är det. och det är jobbigt ändå. ett rent helvete. Inte ens internet har jag haft.

 

Och ja, det finns tydligen människor till allt, men jag är iallafall glad att det finns människor som är så himla snälla och underbara också, som ställer upp.

 

& du som snodde min mobil. Inte för jag tror du läser, men ändå. Du kan dra åt helvete. Jag hoppas att du får jävligt roligt med min spärrade, helt ifrånkopplade iphone. Att du har ett jävligt svart samvete. Egentligen tycker jag mest synd om dig, att det inte finns någon som lärt dig skilja på vad som är ditt och mitt.

 

(Kan jag ju tillägga att jag slängt morötterna nu)

 

 

 

Några nyheter som hänt och händer här i jpkg...

 

- Godkänd på första muntliga tentan

- Jag har hittat ett på tok för gott fik, brownien. killing.me.softly.

- Intar skåneland nästa vecka

- Längtar efter scones och fisk-soppa

- Jag flyttar 12 okt

- Jag och L har får en sprillans ny lägenhet från 1 feb!

- Jag har kollat Head and shoulders reklam 43 ggr på youtube i loppet av en 3 dagar

- (jag skriver en reklam-analys)

- Jag har ett härligt gäng här uppe!

- och jag saknar mina fiskar där hemma ♥♥

Jag har ju glömt att visa er den finfina bok jag fick av Jonna för någon vecka sedan. En bok att fylla med allt det där, en bok som redan var fyllt med allt det där. Det där som är betydelsefullt och livsviktigt.

Varför är jag så svag för allt sånt här?

 

Tack finaste J! ♥

 

Lite klokare har jag kanske blivit. Iallafall så pass så att jag har lärt mig att det är viktigt med paus.

Någon sa till mig en gång att det finns en mystik med Jönköping och det är att det kan skifta väder lika lätt som som jag kan bli övertalad till att äta choklad ungefär, behövs knappt en övertalan så. I morse vaknade jag till strålande solsken, så pass mycket sol så jag fick lite söndagsångest fast att jag inte ens var ute igår. Och det grämde mig att jag skulle behöva ligga inne och plugga hela dagen. Gjorde som jag brukar: Drog ner persiennen och så plötsligt var det mörkt i rummet och jag drog upp den, då pissregnar det. helregnar. gråaste av grå himmel och tristaste av trist asfaltsväder. Jag säger då det.

 

Jaha, vad kan jag mer bjuda på för onödig info denna söndag...?

 

En liten lista kanske, ja varför inte.

Beroende av:

Choklad och sällskap

Brukar du skratta för dig själv?

haha mer ofta än ibland!

Vad står det i ditt senast inkomna SMS?:

Åker 17.15 så vi ses då :D

Vem ringde du senast?:

Stora syster

Antal timmar sömn inatt:

8

Brukar du komma i tid:

Ja om det är något som jag behöver komma i tid till :)

Hur känner du dig nu:

Dålig som prioriterar en lista före falkheimer

Vanligaste färg på dina kläder:

Vit får jag väl säga

Vad tycker du om fötter:

Glad jag har ett par, inte mer med det.

Vad saknar du:

Förutom alla fina människor där hemma så är jag fruktansvärt sugen på scones och fiskexpressens fisksoppa förtillfället.

Hade du en bra kväll igår:

Mycket bra!

Är du blyg?:

Nae oftast inte så det vill jag väl inte påstå.

Är du nöjd med ditt liv:

Absolut! Allt går ju upp och ner :)

Är du bortskämd:

Frågar du mig; Ibland. Frågar du mina syskon; Ja.

Vad gör du i morgon:

Har min första muntliga tenta och spenderar dagen med grupparbete!

Vad är det värsta du vet?:

När människor far illa på grund av andra människor. Katter. Kaviar och höns.

Har du bra vänner och äkta vänskap?:

De bästa vännerna i världen.

Borde du göra något annat nu?

Japp, plugga. Så; På återseende!

 

 

hade en kalasbra fredag med tjejerna på nattklubben Farfars vilket resulterade i dunkande huvudvärk igår. Alaoa var på besök i stan och vi intog A6 för lite shopping, lunch och så småningom fika. Därefter var det dags att stötta Rögle på borta plan mot HV71 och med vinst lämnade vi för ett besök på the bishops arms. Inhandlade räkor, ost och tillbehör för en lugn kväll framför TV:n. Idag har jag gett mig på städandet av mitt lilla kryp in och insåg att det får inte plats så mycket mer här inne.

 

Nu ska jag fokusera på min muntliga tentamen imorgon trots att det känns lite så halvflummigt fortfarande...

"du ska ha en förståelse över vad du förstår genom vad du lär dig att du lärt dig. Du ska lära dig av hur du lär dig när det kommer till hur vi lär. Du kommer också lära dig hur du lär dig, hur andra lär sig och den lättaste inlärningen vilket du kommer ha användning av när du ska lära dig det du bör lära." Jo men om man kanske skulle ta och lära sig att man inte lär sig av krångliga beskrivningar. Eller helt enkelt att man inte behöver veta hur man lär sig, antingen lär man väl sig eller så lär man sig inte. Nog om det. Vi syns om några timmar. Dags att lära.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- journalistiskt skrivande... tydligen får man inte skriva idag?!?! utan det stavas i dag... Man lär sig något nytt!

- grupparbete

- plugga på min hemtenta

- Kvällsfika med Sofia i stan

Oturen hade jag med mig hem när jag insåg att jag inte hade kontanter på bussen, fick smsa från mobilen men då dör självklart mobilen. jahaja. bara att gå till bankomaten och vänta en halvtimme tills nästa buss.

 

- Låååångfrukost

- Köpa böcker

- Akademiskt skrivande (hur det nu skiljer sig från jounalistiskt)

- Lunch med Sofia & Lucy

- Journalistiskt skrivande (kommer blanda ihop det med det akademiska)

- Banken

- Kolla höstjacka

- Mysa på stan

- Ut o käka

- Bio - Snabba Cash

 

Känns som att idag kan bli en bra dag!

 

 

Inte nog med att jag fick en shampoo-explosion när jag flyttade hit första dagen.
Min hemmagjorda, bokstavligen hemmagjorda (från skåne), chili corn carne rann självklart ut i väskan på vägen upp i fredags. Doften har satt sig i böckerna, kläderna och ja överallt. Och som pricket över iet på det hela så välts en full kaffemugg rakt IN i min väska igår. Catching! Chili corn carne och Kaffe-doft. Där har ni mitt studentrum förtillfället.
(hade jag inte varit student hade jag köpt mat ute varenda dag efter detta och dessutom unnat mig en ny väska...)

-L

 

Det har varit lite bloggtorka för min del då schemat rullat på och allt fokus har legat på att hitta mig själv i en ny stad. Insparken tog slut i onsdags då det både var födelsedagssånger och snapsvisor som checkades av. En lite annorlunda födelsedag som mina nya vänner firade så bra. Torsdagen var det mer än en trött Lovisa som satt på föreläsningen innan det väntades tacokväll hemma hos Sanna på kvällen, trevligt! Kvällen avslutades nere i en annan studentlya med ett stort glas rött vin och ännu några nya människor. Ja, det där studentlivet har mycket att erbjuda!

 

På fredagen packade jag mitt och satte mig på bussen till änglastaden för några dagar på hemmaplan. Det var ett lugn som spred sig i kroppen när vi nådde björkhagen på kvällskvisten och jag mötte min härliga familj och sötaste lilla ludvig. Tid att andas, bara vara och njuta av familjetid och födelsedag som vanligt. Mängder av god mat stod serverat och så massor av fina presenter! Lycklig tjej rakt igenom.

 

jag kunde självklart inte hålla mig i från jobbet på lördag och jag gick runt med ett leende på läpparna där hela dagen. Det är så härligt att bara vara en del av saker, att veta precis vad man ska göra och bara vara bekväm i situationen. Samtidigt som det lätt blir till ett vardagssystem att tröttna på, en rutin att fastna i. Då är jag glad att jag har det nya där uppe att brottas med, att försöka finna mig i och göra det bästa av den tillvaron. Och det hela blir så mycket lättare när man vet vad man har att komma hem till.

 

Kräftskiva med fina vänner på kvällen avslutade en bra lördag och ännu fler fina presenter. Söndagen blev en trött morgon innan jag begav mig till Jonna för kvalitetstid och ett sätt att vara, som förstår den där känslan man inte riktigt kan förklara alltid, som kan säga "jag vet precis vad du tänker" och man kan andas ut och veta att det finns en till som tänker likadant, som inte riktigt hittar rätt och älskar att luta sig tillbaka på underbara dagar och flera kapitel av vänskap. Finaste C var också med och jag är så glad för mina två tjejer som förstår allt så bra. Jag och Jonna begav oss tillslut till maxi för studenthandling till jag såg till att bestämma en B&J-stund varje gång jag är hemma, trots att priset på denna guldklimp inte alls är studentanpassat. Nu har jag precis kommit hem från 9an, där det har ätits havsbadspizzor och chokladkaka så det stod härliga till.

 

En helg med full hålligång med andra ord och nu återstår två proppfyllda dagar med alla fina vänner här hemma innan jag styr norrut igen.

 

På återseende.