Igår rullade bilen in på uppfarten hemma igen en störtnöjd familj trillade i soffan. Det har varit fantastiska dagar i våra fina fjäll och mysiga stunder i vår trånga stuga. Torsdagen bjöd på ett ordentligt äventyrskalas med skadade hundar till bortsprungna hundspann till helvild skoteråkning. Kvällen bjöd på party på harrys med trevliga människor och kära gamla återseenden! :) Nu är vi tillbaka på hemmaplan och det känns mer än bäst att ha en familjevecka i bagaget när planerarna snart styr jorden över. Jag trodde jag skulle överdosera de små medlemmerna men icke sa nicke, det kommer bli en stor saknad minst sagt.

Idag var det bara att packa upp skiddressen för att dra fram den nya backpackerryggsäcken och börja tänka sommar, vår och värme. Slitna jeanshorts, sommarklänningar och flip flop. I packningsyran fick jag också en stund med fina softipie som jag kramade om innan hon for till sitt. En sväng om havet med bästa C och en lång pratstund framåt eftermiddagen för en jobbig hejdåkram med hoppet om att vi ses nästa vecka. Och så var det kväll, det stod middag på gasverksgatan på schemat. Det där med avsked ligger mig hårt om hjärtat. Det är som en liten bit av mig dör för varje avskedskram fast att jag vet att vi snart ses igen. Jonna kramades om ordentligt och en skyddsängel fick följa med tillbaka. Placerad tankspridd i min säng med tankarna framme i maj, då vi sitter där igen, i uterummet med hela sommaren framför oss, klirrande vinglas, choklad och de där leendena som får hela mig att må bra. Då kan jag inte mer än le, le åt att det kommer vara samma gamla vanliga känsla som sprider sig i kroppen när jag kramar om dem igen. Kära ni.

-L