Sista helgen i november och jag frågar mig var de där novembergråa tiderna jag fasat över under hela sensommaren har tagit vägen. November var kanske inte så tokigt ändå. Mängder med myskvällar med tjejerna, matlagning, fikor, te och kvalitetstid med familjen. Och för att dämpa den skrämmande gråa nyansen ännu mer har jag lagt mycket krut på jobb. Och nu ligger jag här, 27 november med ett leende på läpparna över hur bra november har varit, så många hopplösa höstvårdagar jag trodde jag skulle hata jag har älskat att ta in. Nu ser jag framemot frisk luft, rosiga kinder och ett snötäckt skälderviken inom kort. Helgen i all ära har gått åt till allt det där, fredagen spenderas med S, E & J på storgatan med hemmalagade hamburgare, choklad och idol. Lördagen bestod av jobb och matlagning och kvalitetstid med Sofie & Linnea innan jag begav mig under småtimmarna till Bahnhof för att agera entrévärd, en ny erfarenhet och kudden kändes otroligt skön vid halv fyra-snåret.

Idag tändes första adventsljuset och en stor frukostbuffé skulle bli början på ett förhoppningsvis mysigt adventfirande. Tjejerna kom över på frukost och vi hade det sådär bra man har det om advent. Nybakat och allt som hör till och en touch av julens kryddor. Utanför fönstret tog vinden över dagen och det som skulle bli en traditionell julskyltning slutade med jobb och en stormig kall storgata. Jag väntar mig en ordentlig julskyltning om några helger så man får ta igen den där storslagna julkänsleboosten man bara kan få på julskyltningen. Barnens tomtegrottor, doften av brända mandlar och den där längtan som inte känns så hopplöst lång längre.

-L




bilder tagna av C