för några veckor sedan kom vi in på en diskussion om namn och hur man ser på de. Jasmine exempelvis.
Jasmine för mig är ruskigt blek, men har ändå försökt fått in den där första sommarbränne. Hon har halterneck linne i cerise, rosa eller orange med breda band och som egentligen ska sitta löst där nere men på henne sitter det åt. En helt vanlig svart BH har hon under och den sitter så hårt just under armarna så där hänger det utanför. Antingen har hon alldeles för korta vita shorts till, eller så också en tight svart kjol fast den inte alls klär hennes kropp. Du ser henne aldrig på dansgolvet eller i baren utan lägger bara märke till henne på matstället efteråt där hon sitter med sina liknande vänner och käkar pommes med vitlökssås. Hon är aldrig sådär alldeles nyfräsch utan det där klassiska "efter en helkväll på krogen"-sminket är hennes kännetecken. Ojämn hy och stripigt långt hår som garanterat blivit tonat några gånger. Röker och gillar öl, är inte rädd för konflikter men har liksom en vägg mellan hennes egen liga och yttre världen. Hon signalerar inget mer än existens, inget vidare intresse, vilja eller entusiasm. Hennes ordförråd är så sanslöst dåligt och hon skrattar helst bort en diskussion med yttre världen om hon inte först kallar henne något som "fitta" eller "hora". Hon bara finns och ingen jag beundrar, en ren Jasmine med andra ord. Också kallad Jannike/a.

Det märks att jag varit ledig i tre dagar. Då har man tid med sånt här. Analyser, tankar och iakttagelser.
Varför vet jag inte. Kanske för att det var en Jasmine som kastade potatismos på mig i helgen och det kändes liksom så typiskt jasmine! Kanske är jag bara så sjukt nyfiken på hur denna jasmine - kategorin är funtade och har för drömmar och ambitioner. Inte vet jag.


-L