Oj det här med bloggandet har verkligen tagit sin paus. Jag har inte riktigt vetat vart jag skulle börja och det ligger nog sisådär 7 utkast påbörjade inlägg. När jag väl haft en paus hittar jag inte riktigt tillbaka. Till det är sköna med att blogga. Men nu har jag bestämt mig, efter att under den senaste veckan sagt minst 7 gånger att "men jag kollar tillbaka i min blogg så ser jag vad vi gjorde då förra året". Mycket bra när minnet sviker.
Jag har iallafall kommit tillbaka i svensk rytm, i Ängelholms tempo, arbetsmotivation och festhumör. Det är med andra ord en Lovisa på hemmaplan som bara drömmer sig bort till paradisen emellanåt. Det är vårtecken över skälderviken och årets första tussilago har slagit ut. De där vårkvällarna som är så underbara att de bara får en att längta tillbaka till sommaren 2010 eller iallafall längta efter en minst lika bra sommar 2011. Den första grillningen är grillad, fanta med rose är druckit och shorts, converse och skinnjacka är invigit. Det stavas vår. Det är något speciellt när värmen börjar komma. De där deppiga stunderna på kvällarna när man vet att man jobbat alldeles för mycket är mycket ljusare, eller de där timmarna i bilen med L, när vi kör över hela bjäre och det plötsligt sträcker sig en vacker solnedgång över himlen. Den känslan kan jag inte riktigt sätta fingret på. Bil, musik och solnedgång. Påsk har det också hunnit vara. Som alltid gömdes det påskägg på plommon och två av tre barnsliga syskon hade tävling i trädgården. Påskmaten smakade som vanligt väldigt bra och att jag njutit av mina fyra dagars ledighet är bara förnamnet.
Förhoppningsvis stannar solen hos oss ett tag och jag ska njuta av varje sekund. Det bästa är iallafall att uterummet på plommon börjar komma till rätta och ett tydligare vårtecken och glädjerus är svårt att hitta!

-L