Nyvaken ligger jag ute i vardagsrummet där jag spenderat hela natten. Jag har fått för mig att jag sover bättre här. Somnar bättre här gör jag iallafall inte. Jag låg vaken i timmar i gårkväll och bara tänkte. Det fanns så mycket att sortera så mycket att tycka till om och så mycket att begripa. Vad vill jag? är nog den största frågan just nu. Det handlar såklart om denna ovissa framtid som väntar runt hörnet. Den handlar om val och förändring. Det som jag egentligen är i behov av men inte riktigt vet hur jag ska nå det. Jag är ingen människa som låter tiden visa det. Tänk så blir det då inte som jag vill, då är det ju bättre att jag planerat så jag får som jag vill. Men vad vill jag då? Och vad vill jag sen? Sedan studenten i somras har dessa tankarna gått runt i huvudet på mig hela dagarna. Vad ska det bli av mig? Ibland önskar jag att jag var en sån, en sån som gled med tiden och bara såg vad som hände, tänkte lagom mycket och tog allt som det kom. Men jag är precis tvärtom, jag kan grubbla ihjäl mig och sitta och planera i timmar. trots att jag inte kommer någonstans. Jag vill inte vänta på att veta vad jag vill. Jag måste ju innerst inne veta! för vem vet det annars? Det finns ett hopp och det är jag. Är det kanske det här som är att lära känna sig själv? Att hitta sig själv? Att komma underfund med vad meningen med mitt liv egentligen är. Det är värt att tänkas på. Nu ska jag bege mig till havsbaden för scones och te. Mys!

-L