jag är hemma igen. har funderar nu, i snart 2 dygn på vad jag skulle skriva i bloggen när jag kom hem. hur jag skulle försöka få ner det jag upplevt genom att trycka på tangenter och få en ihop formulerad text framför mig. hur jag skulle kunna hitta ord och beskriva känslor utan att verka överdriven eller långtråkig. egentligen vet jag inte vad jag ska skriva, vad ni vill veta och hur mycket ni vill veta. jag saknar den där känslan för lagom. den där känslan om hur man formulerar sig som bäst och hur man just får till det där som har det där lilla extra för en känsla ska spridas i läsarens kropp. det är ett mål i mitt liv. och på tal om mål glider jag nu in i Hong Kong. 2 veckor i ett paradis av lyx, shopping och god mat. Jag klagar definitivt inte. Jag bjöd på några updates under resans gång och hade faktiskt inte tänkt gå in djupare på det, bjuder istället på några till bilder vid ett senare tillfälle. Men jag håller kvar i ämnet mål. Målmedvetenhet är något som alltid har legat mig varmt om hjärtat och på den senaste tiden har mål varit en viktigare del än någonsinn i mitt liv. Min lycka och drivkraft finner jag i inspiration. Människor och städer som inspirerar. På resande fot får jag en dos av de båda två. I Hong kong har jag fått upp intresset för matlagning. Det där lilla som gör vardagen så himla mer speciell och varierande. Hong kong gav mig en puls och en kick som jag nog aldrig kommer få uppleva igen. Jag fick bekräftat att jag klarar mig. Att jag kan, om jag vill. Att det finns så mycket jag vill se och att livet är för kort för att vänta. Det kallar jag att bli inspirerad och framförallt, lära sig att ta vara på varenda minut. varenda minut, som du aldrig får tillbaka.

-L