helgen är passerad och det är måndag. Måndag. En vecka till skolan sätter igång för de som ska börja sista året på gymnasiet. De som har ett år utav fest, lite plugg, fest framför sig. De som faktiskt har ett skolår att se framemot. Jag vet precis hur det känns. Att komma tillbaka med tankarna om att "det ska märkas från första början att det är vi som är studenterna" "jävlar vilket vattenkrig vi ska ha i år, förra årets var ju bara sååå misslyckat" Man är helt enkelt, lite bättre än alla andra när man börjar trean. tycker man själv iallafall. Mitt sista år på gymnasiet var det bästa någonsinn och jag kan inte mer än le när jag tänker tillbaka. Men trots det, är jag något helt obeskrivligt glad för att slippa den där känslan man börjar få i mitten av augusti. Klumpen i magen som berättar att det är snart allvar igen, klumpen som säger åt en att ta vara på varenda minut för snart är sommaren slut. Och man gör allt vad man kan för att fånga dagen, trots att det egentligen inte ger bättre resultat än någon annan dag. När jag var mindre åt jag en Grandy Candy, ni vet den 0,5 liters glassen, varenda år dagen innan skolan började. Det är fortfarande ångest över den glassen. Inte bara för att det är en 0,5 liter glass utan för att det står skolstart på den. Att slippa köpa ny skolväska, kollegeblock eller ha bråttom med höstkläderna är bara några moment som gör mig glad att slippa skolstarten. Sommaren kommer vara så mycket längre i år. Den tar med andra ord aldrig slut, så länge vädret håller hög temperatur. Efter att ha jobbat hårt hela sommaren är det nu min tur att njuta, göra vad jag vill och försöka komma på vad jag faktiskt vill. Om jag nu inte har en skolstart framför mig, vad är det då? Det är upptill mig och ingen annan denna gången.

-L