Ska bara snabbt säga: tack min älskade familj, tack mina gamla vänner, tack mina nya vänner, tack L, tack för alla ord, tack fester, tack januari, tack lägenheten, tack studentambassadörer, tack aka, tack februari, tack hälsoparken, tack systemet, tack B&J, tack datasalarna, tack mars, tack pipes, tack tegelväggar, tack april, tack sånger, tack färjan, tack barcelona, tack midsommar, tack maj, tack barnen, tack föräldrar, tack gyllene tider, tack halmstad, tack juni, tack trampolin, tack båten, tack havet, tack juli, tack farhult, tack sommarn, tack nattliga samtal, tack kramar, tack bahnhof, tack augusti, tack efterfester, tack tacos, tack med andra ord, tack pussar, tack september, tack oväderlig vänskap, tack granola, tack choklad, tack iphone, tack oktober, tack vin, tack Ludde&Filippa, tack tomten, tack pastorn, tack november, tack mormor, tack malmö, tack mumford and sons, tack bron, tack klubb retro, tack december, tack din blick, tack järngänget, tack håkan hellström, tack solen, tack dubai, tack jönköping, tack skåne, tack världen och slutligen tack 2013, för att jag just idag står där jag står och hade kunnat prata om er hur länge som helst. Var bara det jag skulle säga. 

Har spenderat mellandagarna på Trampolin där det har varit mellandagsrea för fullt. Juldagen blev precis som önskad, massa kända ansikten, lagom med alkohol och en efterlängtat förfest där alla favoriter var samlade under samma tak. Annars har jag myst med tjejerna om kvällarna, umgåtts med familjen och varit vid havet. Ja, det som jag suktar efter varje gång jag åker härifrån helt enkelt. Här har ni ett litet utplock!

 

Den där långa längtan som tog fart när september slutade hann aldrig riktigt bli så lång. Hela hösten har gått i sitt egna tecken och december började med 28 graders värme för att sen flänga i all julhets mellan jönköping och ängelholm. Överraskningsfest för världens finaste mamma skulle också hinnas med och jag kan onekligen konstatera att det var den bästa presenten jag någonsinn gett någon. Helt ovetandes överraskades hon med en härlig fest i goda vänners lag och släktens kärlek. Och hur mycket jobb det än var så var det värt varenda konflikt, spontana handling och all tid för att se denna lycka. Och det finns nog ingen människa på hela jorden jag skulle vilja påstå är värd det mer än hon. Sen har jag hunnit dra in ett antal juldofter i te-butiken och jul-mat och lussebullar har jag hunnit få nog av. Det blev med andra ord jul i år också och tomten gjorde sitt jobb lika bra som alltid, tack kära ni!

 

Jullov. Terminsslut. "halva studietiden har gått". "Tänk att vi bara har tre terminer kvar sen tar vi examen". Det klingar glatt hos er va, de där orden? Nästan så gåshuden kommer krypandes och leendet skiner lite extra när man inser att den där oändligt långa utbildningen kommit halvvägs?

Nej. Jag fullkomligt avskyr de där orden. Jullov, sen när klingar inte det bra hos en vinterälskande jul-människa som egentligen sett framemot december sen augusti slutade? Nu gör de inte det mer. Nu skriker de ångest och panik och stanna tiden. Skjut fram lovet några veckor till, korta ner det, varför ska vi behöva ha 17 dagars jullov, julveckan hade väl räckt? Och "halva studietiden har gått", Det finns nog ingen mening som förtillfället ekar så ofta i mitt huvud och klumpen i magen sväller av orden. Speciellt av de som säger de med en glädjefylld ton. Då vill jag bara skrika. 

 

För ett och ett halvt år sedan fanns det nog ingen som skulle kunna få mig att tro att jag ett och ett halvt år senare skulle tycka det var ångestfyllt att åka hem på jullov. Det jag inte visste för ett och ett halvt år sedan var att jag idag skulle stå med några av de viktigaste personerna som någon gång tagit sig in i mitt liv. Med ett gäng som delar exakt samma ångestkänsla som jag och skulle kunna göra allt för att stanna tiden och flytta ihop alla sveriges städer till en och samma punkt för att vi jämt skulle kunna få vara tillsammans. Men nu vet jag det och då vill jag inget hellre än att ett och ett halvt år ska gå saktare än någonsinn. 

 

 

 

här leker livet i sol och vatten med de vildaste fiskarna och viktigaste ägodelarna jag har.

 

En sista akademin för den här terminen och jag förstår inte var alla onsdagar tagit vägen, och inte heler bakistorsdagarna. Men återigen vinglade vi runt i en dimma och natten kändes ung på tok för länge. Imorgon kallar malmö, Håkan Hellström och en kväll jag sent kommer glömma. Och på lördag. Då ni, då smäller det.

 

 

En fullspäckad vecka har gått av stapeln och jag har varit i stockholm på mässa sedan i onsdags. Hotell, frukost och ett gäng glada studenter och så ett julpumpande stockholm på det. Kan inte få nog av den staden. Landade trött i ängelholm i morse och hela eftermiddagen har jag spenderat hemma hos mormor tillsammans med hela tjocka släkten. Vår släktkärna fyller 95 på tisdag och det firade vi på det gamla vanliga viset, med på tok för mycket mat, för lite sittplatser men med nöjda leenden. Och jag är så glad för min gamla kämpe som håller humöret uppe i ur och skur. En förebild för många av oss yngre. Nu ligger jag trött i fötterna på plommon och har tänt första adventsljuset, kollat in mammas adventspynt och andats julkänslor. Imorgon bitti beger jag mig mot jpkg igen för en sista vecka innan familjen J styr mot varmare breddgrader, Dubai. Och innan dess ska jag packa på mig rejält med jul, myskvällar, drinkar, håkan hellström och roande själar.