just nu trycks jag bara mer och mer inåt, med massa suddiga möjligheter omkring mig. Förslag, tankar och åsikter vimlar det av och att jag är tankspridd är bara förnamnet. Jag är livrädd för att fastna här, i en bubbla av miljoner av möjligheter, tankar och åsikter. Livrädd för att bara vänta och vänta, vänta på den tiden som ska bli min. Jag måste ju bara våga ta steget, ta steget till det som kan leda mig till en förändring. Ut och bli inspirerad.

-L

helgen är passerad och det är måndag. Måndag. En vecka till skolan sätter igång för de som ska börja sista året på gymnasiet. De som har ett år utav fest, lite plugg, fest framför sig. De som faktiskt har ett skolår att se framemot. Jag vet precis hur det känns. Att komma tillbaka med tankarna om att "det ska märkas från första början att det är vi som är studenterna" "jävlar vilket vattenkrig vi ska ha i år, förra årets var ju bara sååå misslyckat" Man är helt enkelt, lite bättre än alla andra när man börjar trean. tycker man själv iallafall. Mitt sista år på gymnasiet var det bästa någonsinn och jag kan inte mer än le när jag tänker tillbaka. Men trots det, är jag något helt obeskrivligt glad för att slippa den där känslan man börjar få i mitten av augusti. Klumpen i magen som berättar att det är snart allvar igen, klumpen som säger åt en att ta vara på varenda minut för snart är sommaren slut. Och man gör allt vad man kan för att fånga dagen, trots att det egentligen inte ger bättre resultat än någon annan dag. När jag var mindre åt jag en Grandy Candy, ni vet den 0,5 liters glassen, varenda år dagen innan skolan började. Det är fortfarande ångest över den glassen. Inte bara för att det är en 0,5 liter glass utan för att det står skolstart på den. Att slippa köpa ny skolväska, kollegeblock eller ha bråttom med höstkläderna är bara några moment som gör mig glad att slippa skolstarten. Sommaren kommer vara så mycket längre i år. Den tar med andra ord aldrig slut, så länge vädret håller hög temperatur. Efter att ha jobbat hårt hela sommaren är det nu min tur att njuta, göra vad jag vill och försöka komma på vad jag faktiskt vill. Om jag nu inte har en skolstart framför mig, vad är det då? Det är upptill mig och ingen annan denna gången.

-L

Det känns som det bara är vädret som saknas för att denna helgen ska blir underbar. Igår spenderade jag och linnea hela dagen i helsingborg, käkade lunch och shoppade massor av höstnyheter. Trots bristen på solning från min sida denna sommaren kan jag ändå tycka det är hur kul som helst att köpa nya halsdukar, koftor och jeans. x antal kassar följde med oss hem på tåget iallafall. Sommarkvällen som blev finare förväntat fick ändrade planer och lite grillmys i magnarp och båttur gjorde dagen fulländad. Imorse vaknade jag en aning för sent, 9.45 istället för 8.45, bra planerat Lovisa! skulle passa småtjejerna ute i farhult och i stress o panik kastade jag mig i bilen, väl vid kullahallen upptäcker jag den jädrans bensinräknaren som inte brukar vara mitt uppdrag att hålla koll på (jag skyller fortfarande på att jag är ny körtkortsinnehavare) stod på 0. Av ren chansning tog jag iallafall mig fram till farhult. Och jag kan ju säga som så att mer miljövänligt har jag nog aldrig kört. "Tänk ecodriving Lovisa".
Hur som helst är jag hemma nu, bilen står fulltankad på uppfarten och jag känner mig lättad. Om en timme ska jag hämta mamma innan vi ska bege oss mot farhult igen på barndop. Därefter har jag lovat att agera taxi innan kvällen avslutas hemma hos sofie med grillning, vänner o mys! natten spenderas tradtionellt på allas vårt Bahnhof.

-L

är det så att vissa bitar faller aldrig på plats?

-L

dagen jag längtat efter länge är äntligen här. det stavas L.E.D.I.G! första dagen på 16 dagar. Jag hade planerat mys i farhult, bus med Jossan och bättre på brännan som jag tappade i slutet av juni. Lite sol hade inte skadat och en lugn dag med fria tankar. Istället ligger jag yr och illamående i min säng. Utanför är himlen vit grå, inte något blått så långt ögat kan nå. När man jobbar så jobbar man ihjäl sig tills man är ledig, och när man väl är ledig så måste man ta smällen för att man jobbat ihjäl sig och då är det plötsligt dags när man äntligen är ledig att göra allt för att vara pigg på jobbet imorgon. Detta arbete. Jag ska aldrig fastna i en cirkel i mitt liv när jag blir stor.

-L

I några dagar har jag varit i tveksamhetens tid. Där livet inte längre är svart eller vitt. Där svaren inte är svarta eller vita. Där inget egentligen står på pappret längre. Kraften tappade jag på vägen, bland mycket arbete. En tankspridd vecka fick sitt slut ikväll. En underbar sommarkväll har spenderats med Lelle, Gystav o Alaoua. Otroligt välbehövt, mysigt och enkelt. ♥

-L